Trumps lag öppnar för ny nivå av propaganda

Amerikanska nätanvändares surfhistoria kan nu säljas till högstbjudande. I tisdags öppnade republikanska lagstiftare för sofistikerad manipulering av konsumenter – och väljare.

Allt som saknas är nu president Donald Trumps underskrift. Sedan kan amerikaner kyssa sina digitala privatliv adjö – och i förlängningen kanske också sin demokrati.

I tisdags röstade den amerikanska kongressen igenom lagstiftning som gör att internetleverantörer får sälja data om användarnas nätaktiviteter till annonsörer och andra aktörer. I klartext betyder det att företag som Comcast och AT&T (motsvarande Com Hem, Telia med flera här hemma) kan sälja information om vilka sajter kunderna surfat på, och till och med vad de gjort på sajterna. All trafik som passerar internetleverantörerna blir en handelsvara.

Utgången i kongressvoteringen var väntad, efter att Republikanerna röstat igenom förslaget i senaten i förra veckan. Men Demokraterna kom ändå med befogad kritik. Kongressledamot Michael Capuano frågade hur Republikanerna egentligen tänker: ”Varför skulle någon vilja ge sin privata information till ett ansiktslöst företag bara för att de ska kunna sälja den? Ge mig ett enda gott skäl till att Comcast ska känna till min mammas medicinska problem.”

Hans partikamrat Mike Doyle noterade att inga internetleverantörer öppet vågar backa förslaget. I stället gör lobbyister jobbet, menade han, genom att hävda att konsumentskydd är ”förvirrande för konsumenterna, och det enda sättet att reda ut förvirringen är att inte ha några regler överhuvudtaget”.

Republikanerna menar att det regelverk som skulle skydda nätanvändares integritet missgynnar nätleverantörerna jämfört med företag som Facebook och Netflix, som är fria att exploatera all tänkbar data om sina användare. Facebooks integritetspolicy kan förvisso också förtjäna diskussion. I någon bemärkelse väljer man fritt att använda Facebook, i en transaktion där man betalar med sina personliga uppgifter. Men i takt med att Facebook blir ett alltmer omistligt publikt forum så urholkas friheten i det valet. Än mer magstarkt är det att hävda att den som vill ha ett privatliv är fri att inte använda internet.

Man kan med fog ställa frågan om vi behöver ännu mer riktad reklam, från företag som använder våra nätvanor för att skräddarsy annonskampanjer och utnyttja våra hemliga laster och svagheter. Man kan också ställa frågan om vi inte ska få ha någon privat sfär alls på nätet, där vi kan besöka modebloggar, Flashback, porrsajter, politiskt förkastliga nyhetssajter och dylikt, utan att oroa oss för hur vårt beteende tolkas av nyfikna ögon.

Men den viktigaste frågan är varför republikanerna nu väljer att montera ned skyddet för nätanvändares privatliv. Visst lär lobbyisterna ha gjort sitt jobb – kundernas surfvanor är en potentiell guldgruva i ett tidevarv där information är vår viktigaste råvara – men vi måste också rikta blickarna mot Trumpadministrationen. Kandidat Donald Trumps valkampanj samarbetade med företaget Cambridge Analytica, vars affärsidé är att sammanställa psykografiska profiler för potentiella väljare, utifrån deras beteende i sociala medier. Med hjälp av de profilerna kan politiska kampanjer nå rätt personer med exakt rätt information på precis rätt sätt, för att få maximal utdelning i sina påverkanskampanjer.

För företag som Cambridge Analytica är internetleverantörernas kunddata den heliga graalen. De skryter redan om hur effektiv profileringen är, bara på grundval av några Facebook-likes. Får de tillgång till väljarnas fullständiga surfhistorik riskerar Cambridge Analyticas kapacitet att skräddarsy politiska budskap att bli ett direkt hot mot fritt tänkande och åsiktsbildning: propaganda och indoktrinering tagen till en helt ny nivå.

Inte nog med att Donald Trump anlitade Cambridge Analytica för att vinna det amerikanska presidentvalet. Hans chefsstrateg, mästermanipulatören Steve Bannon, har suttit i företagets styrelse.

Sammanträffande eller korruption? Om det kan vi i nuläget bara spekulera. Hur det än förhåller sig så förlorar vanliga amerikanska nätanvändare och medborgare när Donald Trump sätter sin kråka under den nya lagen. Vinnarna är de som vill manipulera dessa människor – att köpa en viss sorts läskedryck eller välja en viss sorts president.

 

Kolumnen publicerades i Svenska Dagbladet 29/2 2017.